Inlägg till mig själv.
Skriver detta inlägget, vill få ur mig. Skriver detta till mig själv för att påminna mig själv vilket skithög jag varit och vilken underbar vän jag en gång hade. En vän som jag saknar varje dag, saknar hennes skratt, henne roliga skämt och henne.
Vi började väll umgås genom ridskolan har jag för mig. Någon klubbtävling var det tror jag. Vi började småprata lite, sedan kom hon hem till mig. Då blev det helt plötsligt i stort sett VI. Hon och jag mot världen ungefär. Vi stöttade varandra genom vårt och tort, hon var en sjukt bra person som verkligen fanns där för mig. Hon klankade inte ner på någon, inte på en enda person. Det va skönt och roligt att vara med henne. Då mina andra vänner, i stort sett alla, pratar skit om andra, skvallrar till andra osv. och då va det så jäkla skönt att få vara med henne och vi pratade inte om någon annan, vi satt aldrig och pratade skit om folk. Haha, eller jo, om hästbloggs personer! Men det va ju en annan sak, dom kände vi aldrig, dom har aldrig fått reda på det. Vi pratade i stort sett 70% om hästar, vi sov hos hästarna, vi tillbringade flera timmar i stallet, red lååånga uteritter när det va SVINKALLT ute. Men vi hade roligt, hela tiden. Finns verkligen ingen annan människa som jag haft så roligt med, aldrig!
Men vi hade våra små bråk (har nog dom flesta kompisarna) och va inte med varandra på några dagar, veckor. Men vi blev alltid vänner. Men nu har vi inte ens bråkat, vi har inte pratat eller något på MÅNADER! Ni kan nog inte förstå, när man i stort sett har varit med en person varje dag, varenda dag och sedan inte träffas eller pratat på MÅNADER. Det känns så jäkla sorligt, så förbannat tråkigt. Och det är säkert mitt fel att det blivit såhär, jag vet inte riktigt men jag har inte skrivit till henne. Mår dåligt över det, att ha brytit en sådan underbar vänskap förstår jag inte hur man kan göra. Dum som jag är så gör jag det.
Om du nu läser detta, ska du veta att du är saknad någon ENORMT. Går nog inte en dag utan att jag tänker på mig, du va min absolut bästa vän som jag litade på till 100%.
Kommentarer
Trackback